sandra

Varje morgon, nu efter 1 december, börjar med att jag och gubben vaknar vid halv åtta. Vi tassar upp och hämtar chokladkalendrarna. Sedan tassar vi vidare till Emblas rum och sätter oss i hennes säng. När hon sedan vaknar (nästan på en gång efter att vi satt oss i sängen) så skiner hon upp av lycka. Hon får syn på julkalendrarna och ögonen tindrar på henne och hon ser helt enkelt lycklig ut. Sen rullar resten av morgonen på bra och allting känns nästan perfekt. Man kan inte känna sig annat än lycklig och tacksam för det man har.
Nu har Embla kommit iväg till dagis och jag ska ta och få i mig lite kaffe och mackor innan jag gasar iväg till skolan.