sandra

Nu sitter jag här vid datorn och känner mig jäkligt lycklig och tillfreds med livet, trots en jäkla illamående som kommer och går... Jag känner mig så enormt taggad inför bokanalys-uppgiften som ska göras till måndag, för boken är så sjukt bra och jag har fått tag på så mycket bra sekundärlitteratur. Däremot undrar jag lite hur det ska gå att få ihop en bra analys till måndag. Det känns lite ont om tid till det. Men det ska väl funka!

Har ni sett hur solen lyser ute? Visst får man lite vårfeelings. Härligt! Jag längtar så inibomben till all snö har smält. Den får gärna försvinna nu på engång!

Nu ska jag försöka få i mig lite i magen samtidigt som jag ska läsa boken igen, för att hitta de viktiga grejerna och för att komma på ett par frågeställningar. Imorn blir det gallring av sekundärlitteratur och samtidigt ihopsamling av fakta. Sen måste jag ju hinna börja skriva lite imorn också!

Föresten, Embla har blivit bjuden på sitt första kalas hos en kompis från dagis, Viktor, som fyller 3 år. Jätte kul! Hans mamma och jag brukar ha lite kul åt de två, för de är så söta ihop. Och tydligen brukar han prata jätte mycket om Embla hemma och han tjatar jämt om att han vill att Embla ska komma hem till honom. Igår när jag hämtade Embla från dagis och stod vi dörren för att gå hem, så kom Viktor fram till henne och gav henne en puss på munnen. Så gulligt! Det ska börjas i tid!

Nej, nu måste jag läsa lite igen.

Idag vaknade jag av en jäkla morgonillamående och en Embla som ligger och pruttar mig i ansiktet. Vilken härlig kombination... NOT! Nu har iallafall det värsta illamåendet lagt sig och jag är fit for fight för en dag i skolan...

Jaha, då var det söndag igen och helgen är över. En hel vecka med massor med plugg väntar mig. Om jag känner mig taggad? Inte alls just nu, men det kanske kommer. Jag har mycket som ska göras. Ush och fy!

Helgen har varit härlig med bus, godsaker, mys, vårkänslor och massa andra sköna ting. Det är sådanna helger som gör att man kan ladda batterierna ordentligt så man orkar med jobbiga och fulla veckor. Men det är också härliga helger som får en att känna extra stor söndagsångest.

Jag gör en liten "att-göra-lista" för att strukturera upp allt:
# prata med BVC
# ringa tele2
# läsa bok till onsdag
# läsa boken (minst 2 ggr) som jag ska analysera
# skriva analysen
# nästa veckas texter
# Läsa det som ska läsas till nästa måndag

Lite saker att göra med andra ord...

Men mitt i alltihopa så blir det några ljusa stunder och roligheter som sker:
# Fira våran treåriga bröllopsdags på onsdag med lite käk på restaurang och annat mys
# Härliga svärmor kommer på besök på fredag

Nu ska här läggas in lite bilder på datorn.

Hoppas ni alla har haft en bra och härlig helg! 

Solen skiner och det är varmt ute. Härligt med vår! Jag fick lite vårkänslor och rensade på balkongen och gjorde det tjusigt. Så nu kan man sitta där ute och dricka lite kaffe. Mysigt! Det enda som saknas är lite blommor, sen är balkongen perfekt!

Nu har vi haft lite fredagsmys med chips och "så ska det låta". Jätte mysigt att sitta i soffan hela familjen och bara få äta gott och ha det härligt. Nu har det lite kvälls-skutt i soffan som gäller för Embla, innan hon skuttar ner i sängen för att sova. Hon  ser helt galen ut när hon skuttar fram och tillbaka i soffan. Min lilla tokunge! Världens sötaste tokunge!

När Embla har gått för att pömsa, så blir det ytterligare mys i soffan med gubben min. Jag ska ge honom några ordentliga kramar, för det är han värd!

Nu: Dags för att borsta tänderna på  Embla
sen: Slänga Embla i sängen!

Embla ropade på mig nyss och sa att hon hade bajsat. När jag sedan lyfte upp henne på skötbordet för att byta blöja, så sa Embla:
"Det luktar bajs. Det luktar löst bajs".
Min tokiga unge!

Nu tänkte jag berätta för er alla härliga, att jag är gravid. Jag testade positivt igår, efter att mensen varit försenad i en vecka. Vi blev överlyckliga jag och Calle!! Jag blev så lycklig och chockad så jag grät i en kvart. Löjligt? Nej, verkligen inte. Så här är det: Gubben och jag har försökt bli på smällen i över ett och ett halvt år och vi hade nästan gett upp hoppet nu. Jag har flera gånger tänkt ringa kvinnokliniken för att se om det var något som var fel, men jag har hela tiden skjutit upp det för jag vågade inte få reda på om det verkligen var fel eller inte. Jag har mått dåligt ganska länge över att vi aldrig blev gravida. Jag ville enda från när Embla var ganska liten, få barn ganska tätt. Och vi trodde nu att det var helt kört. Därför blev jag så himla överlycklig igår.
Självklart finns det ju en risk för missfall, de första tolv veckorna är ju ganska kritiska. Så hellt säker kan man ju inte vara nu. Men nu vet vi ju iallafall att jag kan bli på smällen.
Så om allting går som det ska så blir det tillökning i slutet av november. Håll tummarna för oss!

Så kompis: Det var om det här jag var kryptisk om i gårdagens inlägg...

Nyp i rumpan på er alla och särskilt kompis, som äntligen är i Sverige igen!

Embla sken upp när hon fick veta att vi ska käka pannkakor till middag idag. Till det blir det sylt och grädde. MUMS!

Jag sitter här hemma och känner mig rastlös och kan inte koncentrera mig på läsningen. Visserligen har jag läst klart "Makten och härligheten" som ska läsas till imorn, men jag  tänkte fortsätta läsa i boken som jag ska skriva analys på. Den boken är riktigt bra, men däremot kan jag bara inte koncentrera mig på läsningen. Tankarna snurrar runt lite i huvudet på mig...

Nej, men nu MÅSTE jag läsa lite innan jag går för att hämta Embla. Jag saknar min fina lilla tös!

Jag är så lycklig!

Den här låten är underbart bra! Och så får jag lite flaschback från ibörjan när jag och gubben var tillsammans. Vi brukade ligga bredvid varandra och lyssna på den. Låten är så lugn och bra! Och Nirvana är ju sjukt bra!

Jag fnissar ofta över något som Embla säger. Ibland kommer hon med komentarer som gör mig chockad. Det var en sak som hon sa nyss som fick mig att fnissa lite...

"Mamma titta, jag hoppar hare. Jag hoppar högt upp i taket" Detta var något som min tös sa nyss när hon hade sitt kvällsskutt i soffan... Min lilla rackarunge!

Imorse när jag stod i badrummet för att göra mig iordning med smink och linser så satt Embla i hallen och grejade med något. Det var ovanligt tyst och jag började ana ugglor i mossen, för när hon är tysst så har hon något jäkligt på gång. Så jag frågade henne: "Embla vad gör du?" Hon svarade mig väldigt snabbt: "Ingenting". Jag tyckte att det lät väldigt skyldigt så jag frågade henne igen, och hon svarade mig samma sak. Till slut tittade jag ut i hallen och då hade hon fått tag på en toalettrulle och från den hade hon rullat ut ALLT papper. Det var en stor pappershög i hallen och Embla satt i mitten och såg lite skyldig ut... Min busunge!

Gubben min, du är det bästa som finns! Jag sitter och tittar på dig nu när du tittat på något som tydligen är ganska kul på tv, för du fnissar lite ibland.

Tänk vad kärleken kan göra egentligen! Så länge jag kan minnas (innan jag träffade Calle såklart) så har alltid min drömkille varit en tuff hårdrockare med slitna jeans, många tatueringar, långt hår och någon piercing. Det är även sånna killar som får mig att vända mig om på stan. Men så träffade jag min gubbe: en inte fullt så tuff kille (i jämförelse med den tuffa hårdrockaren så skulle man kunna säga att Calle till och med är lite mesig), mjuk och snäll, inte så himla långt hår, inga tatueringar eller piercingar, lyssnar inte på hårdrock (Istället gillar han reagge) men har ibland slitna jeans. Han är alltså nästan helt tvärtemot hårdrockskillen som jag så länge drömde om. Och tänk, jag föll som en fura för min älskade gubbe. Ingen annan har någonsin fått mig att känna som han gör. Ingen annan har någonsin fått mig att känna mig så trygg och vacker. Jag har aldrig älskat någon så mycket som jag älskar honom. Så tänk vad kärlek kan göra!

Embla är ng den enda som verkligen uppskattar mina trollkonster. Jag hade en lerklump i ena handen och sen stände jag båda händerna och rörde dem lite filurigt samtidigt som jag sa de magiska orden. Under tiden flyttade jag över klumpen till den andra handen. Embla kunde inte fatta hur den hade hamnat där. Det var nog bland  det festligaste som hon varit med om. Hon var tvungen att berätta det festliga för pappa och sa flera gånger: "Mamma kan trolla pappa". Shit vad jag kan! Jag blir lite imponerad själv faktiskt!

Som jag berättat tidigare (säkert till mångas förtret) så har ju Embla haft lite problem med bajset. Men hon har blivit mycket bättre med det. Hon har sen hon började på dagis för ett och ett halvt år sedan, aldrig bajsat på dagis.Men idag gjorde hon det!! Detta gladde och chockade dagisfröknarna nästan lika mycket som mig. Tänk att man kan bli så glad för en egentligen skitsak... Haha! Skit-sak! Bajs-humor!

Vågar jag hoppas på att det ska vara något den här gången. Det känns som om varje gång jag tror att det kanske kan vara, så blir jag så  enormt besviken och nedstämd när det jämt visar sig att jag hade fel. Så  den här gången vågar jag nästan inte hoppas...

Idag är det tisdag och med det menas läsdag. Till imorn ska boken "Stormen och vreden" läsas och nu har jag bara 150 sidor kvar. Större delen av dagen kommer alltså tillbringas i soffan med en bok i handen.

Men först ska alla kläder efter tvättningen igår vikas ihop.

Nyp på er!

Nu blir det lite te och choklad innan Embla hämtas från dagis.

det har varit en ganska så givande dag i skolan, där vi gick igenom bland annat dikter av Karin Boye, Harry Martinsson och Pär Lagerkvist. Intressant!

Något som däremot har varit lite mindre trevligt är att jag har värsta kråkrösten. Min hals är ju som sagt inte så bra, men nu har rösten till och med börjat försvinna. Får se om den är helt borta imorn...

Boken som ska läsas till onsdag är Faulkners "stormen och vreden". En mycket speciell bok måste jag säga. Extremt komplicerad är den också. Fytte helvete. Jag har kommit  till sida 80 och har nästan 200 sidor kvar. Upphetsande! NOT!

Nu är tevattnet klart.

Bye bye!

Söndag igen! Lite söndagsångest har jag när jag tänker på att en hel vecka med plugg och läsning väntar mig från och med imorn. Det som är så härligt med helger. Synd att de går så fort bara!

Igår fyllde jag som sagt år, 24 år för att vara exakt. Eller som flera markerade, nästan halvvägs till 50. Dagen firades med en tripp till Täby med bus på Pirat Nickis och käk på asiatisk restaurang. Underbart härlig dag. Och jag vaknade på morgonen på bästa möjliga sätt: Embla och Calle sjöng och höll en bricka med kaffe, smörgåsar, kakor och tårta. MUMS! Så det blev tårtfrukost i sängen, jätte mysigt!

Idag har det varit en såndär duktig göra-dag. Jag har hunnit plantera om MASSA blommor, handlat, skura golvet i köket och tvättat alla skåpluckor i köket pluss gjort fint i köket. Känner mig stolt. Förutom det så har vi hunnit haft det mysigt också med bland annat söndagspicnic på golvet i Emblas rum (Lite bilder kommer senare).

Snart blir det dax att laga käk. Men först ska jag dammsuga bort allt jord på vardagsrumsgolvet.

Ciao!